Namn: Kim.
Näthatade på: Via ett program på datorn.
Status: Polisanmäldes.
När allting uppdagas känner Kim bara en sak – panik.
Sedan kommer skammen.
Skammen mot offret, offrets familj, och kanske framför allt: skammen mot sin egen familj.
Kim vet att han har nätmobbat en annan skolelev, men det var inte illa menat. Egentligen var det bara ett skämt som gick överstyr. Han tänkte aldrig på vad det kunde få för konsekvenser.
Hemma gråter Kims mamma över vad han har gjort.
När rättegången börjar vill han bara försvinna.
När jag träffar Kim har det gått ett antal år sedan händelsen.
Inledningsvis är han tveksam till att ställa upp.
Han säger att han helt enkelt är orolig för vilka konsekvenser en publicering ska få för honom.
Samtidigt håller han med om att problemet med nätmobbning behövs tas upp mer – och till slut går han med på att prata om han får vara anonym.
Jag valde att göra en otroligt hemsk sak mot en annan människa på internet – en sak som jag aldrig kan ta tillbaka. Det är någonting som jag skäms otroligt mycket för i dag. Jag önskar att jag inte hade gjort det jag gjorde. Det har varit många nätter som jag legat sömnlös och tänkt på det.
Kim beskriver nätmobbning som en ”psykiskt terror som kan pågå dygnet runt”.
– Offren kanske blir bortgjorda inför hela klassen, eller en hel skola, det är ju något som gnager på dem och som gör att de bryter ner sig själva. Det tror jag är anledningen till att många hamnar på vippen till att begå självmord eller faktiskt tar sitt liv.
Själv tänkte Kim aldrig på konsekvenserna.
– Det var först efteråt som jag förstod. Det är också problemet med nätmobbning. Gärningsmännen är ofta unga och då är man inte färdigutvecklad och förstår hur ens handlingar kan skada en annan människa. Det är så lätt att skriva eller göra kränkande saker på nätet.
Vad hände sen?
Kim polisanmäldes och dömdes för vad han hade gjort.
Så säger experten?
– Det är relativt ovanligt att man döms för näthat. Få anmälningar leder till åtal och ännu färre till fällande dom. Men när brottsoffret är ett barn så tas brottet på större allvar.
Så ser Kim på det som hände?
”Jag lärde mig otroligt mycket av min egen erfarenhet och det är en erfarenhet som jag kommer lära ut till mina egna barn. Samtidigt tror jag skolorna behöver ha en större kompetens om den här typen av mobbning för att kunna förebygga att det händer.”
Fotnot: Kim är ett fingerat namn.
Läs också: Hit kan du vända dig för att få hjälp
REDAKTÖRER: Titti Jersler, Martin Hedström